Stora hästdagen?
Herrejävlar vad jag är trött efter idag! I morse ringe mobilalarmet halv 8, det va jobbigt. Men jag tar mig upp och efter en halvtimme i soffan är det dags att cykla (!?) iväg till ridhuset. Så fort jag satt mig på cykeln så kände jag faktiskt hur glad jag blev, att det var så skönt att komma iväg och göra nånting. Nånting som jag dels inte har gjort på länge, och dessutom nånting som inte har med skolan att göra! Feeett med skönt jao. När jag kom till ridhuset så fick jag höra att det räckte ifall jag va i sekreteriatet, jag skulle alltså inte behöva vara speaker. Jag pustar ut, och tänker att faan va skönt å slippa det! Men naj. Jag går till sekreteriatet och så talar dom om för mig ut högtalarutrustningen fungerar. Jahaaaapp tänkte jag, nu slapp jag inte ändå. Lite lagom upprörd går jag och sätter mig och plötsligt...då är det dags! KATASROOOOOOOOOOOOOOOF!!!!!!!!!!!!Nä, jag skojar bara. Det gick faktiskt bra! Efter första klassen fick jag massor av beröm för att det "lät som att jag inte gjort annat" och att jag "har en riktigt bra speakerröst". Jag växte lite av det, kan jag tala om. Och så insåg jag att det inte var så farligt att vara speaker:) Man ser inte ens publiken ju! Det tyckte jag om. Och att inte behöva höra sin egen röst i högtalarna var trevligt, jag har faktiskt ingen aning om hur jag lät ju...
Jajja, sen så for jag fort som fasiken ner över vägarna till stallet, där mor och syster väntade. Det har varit två tjejer och tittat på hästarna idag, så jag gick med den ena medan hon red Carelo. Det blev en bit minsann, men det var skönt att röra på sig.
Mina godingar <3
Nu luktar det grillat kött igen, bäst att jag går ut och ser vad som händer!
//Daniela
